En bisak

I dag har jag lyssnat på vetenskapsmagasinet. Det var en kvinnlig sinnesbiolog som medverkade, hon hade en röst eller kanske dialekt som gjorde att jag genast tappade förtoendet för henne. Hon och hennes medarbetare studerade bin och deras landningsteknik med hjälp av höghastighetskamera. Dom hade kommit fram till att bina andvänder såväl synen som antennerna för att lyckas med sin landning vilket då skulle vara en ny och otroligt överaskande upptäckt. Klipte man bort antennerna så var det en viss procent som misslyckades med landningen i synnerhet om landningsplanet lutade.


Denna forskning är tänkt att i samarbete med tekniker/fysiker resultera i flygande robbotar. Flygande robbotar är bra att ha i övertrafikerade städer. Genom att utnyttja ytterligare ett plan så kan man avlasta gatunätet. Robbotarna kan t.ex frakta mindre paket. Hur stor procent av bilarna som irrar runt i storstäder har ett litet paket som enda orsak för sitt irrande, kan man undra.
Snart kanske vi har stora mekaniska insekter flygande över oss med små paket som skall levereras till........ undrar hur det skall fungera? det är i alla fall lätt att föreställa sig själva flygrobboten, konstigt nog. Det hela är en ganska flippad ide som väl inte riktigt är sprungen ur ett trängande behov utan snarare har karaktären av spekulation i framtida marknader. Kan det vara en produkt för posten eller City mail ?


Om man tänker sig tillbaka till stenåldersbengts tid så är det inte svårt att begripa att han var betjänt av ett par hjul. Första gången han såg en torraka , som han hade tänkt elda upp,rulla ner för en slänt eller försökte gå i klapperstensfält så måste det ha slagit honom hur fort och lätt det gick, men hur fan gör man ett hjul som inte väger 6 ton. Med stocken eller stenen som inspiration måste han ju ha målat upp bilder för sitt inre av hur man skulle kunna utnytja det där friktionsfria rullandet. Med två händer jämte lite enkla stenverktyg och utan någon ärvd kunskap på området är det inte så självklart !!

Nu kan jag sitta här och föreställa mig en flygande mekanisk brevbärare som jag inte har något som helst behov av ,men ändå är man inte smartare än stenåldersbengt. Skillnaden på honom och mig är att jag har sett Starwars. Jag tror att den där forskaren också har sett starwars jämte en massa annan amerikansk sciensfiction. Hollywood är hennes inspiration på samma sätt som torrakan var stenåldersbengts.
Vi är världens bästa härmapor och vi hämar och inspireras av det som finns runt oss, men det är djävligt konstigt att vilja göra ett konsgjorda bin som fraktar brev och små paket, man kan undra vad dom går på där på biologen i Lund.
Vår kunskap är arvegods och andras tankar i en lång kedja ifrån stenåldersbengt fram tills nu. Vi klättrar uppåt på vår kedja medan länkarna under oss trillar av. Kedjan sitter nog fäst i ett tak är jag rädd. Då kanske vi kan ha nytta av det där biet ! Kan det ha varit så hon tänkte, bikvinnan ?