Det var så outhärdligt tråkigt här för en stund sedan så jag var nödd till att öppna en flaska portugisiskt lättvin för att muntra upp stämningen inombords. Nu blev det så att jag kikade på Johannas blogg och plötsligt så känns det lite onödigt att ha öppnat en flaska vin så här på onsdagskvällen. Det var ju tillräckligt uppiggande att se issessorna Fjutova, men vad fan jag kan ju inte hälla ut vinet!
Jag har svår ångest för att jag har ringbarkat Rojs favoritasp. Bara det att ringbarka träd är lite olustigt, det känns som om man torterar trädet till döds. Att det nu dessutom råkade vara Rojs alldeles egna lilla Asp gör inte saken bättre. Jag tänker mörka hela historien. Jag skall måla skadan med aspbarksfärg och förneka all kännedom.
Det är ju så att om man vill ha bidrag och en betesäng , vilket vi har bestämt att vi vill,så kan man inte ha aspar. Man kan ha aspar någon annanstans men inte på ängen. Så djävla rationell är jag när det gäller detta.
Johanna förklarade glatt att äppelträdet är Lenas björken Martas och aspen var Rojs. Dom kunde väl förfan sätta upp skyltar ! RINGBARKNING FÖRBJUDEN, INGÅR INTE I VÅRDPLAN!
Undrar vad straffet för olaga ringbarkning kan vara? Förr fick allmogen inte fälla ek, den tillhörde kronan. Det skulle kunna vara ett jämförbart brott. Straffskalan kan tänkas löpa mellan tio dagar i stupstock och hängning.
Det hela ser mörkt ut!
I övrigt har intet hänt det var därför jag var tvungen att öppna vinflaskan. Den är nu igenkorkad och kommer inte att öppnas förrän imorgon då det förmodligen kommer att vara lika händelselöst som idag. Det är väl helt enkelt så att ingenting händer om man inte gör något. Man måste åtminstone skapa förutsättningar för att något skall kunna hända.Det brukar innebära att man rör på sig och träffar folk, gör man inte det så kan ingenting hända. Jag vet inte riktigt vad det är som skall hända men jag tror att man hade mått bättre om vardagen var mer som en italiensk film. En massa mat,vin och tjatter. Man kan ju jobba lite under helgen!Men nu är det ju vinter och man orkar inte ta sig ut i snömodden och mörkret. Man väntar på våren som kommer snart. Talgoxen "ti ti tju;ar" Hackspetten trummar entusiastisk, dom vet att våren kommer, dom bestämmer ju faktiskt det.
- Nä nu får det vara bra, det är ljus tillräckligt! Sjung du så trummar jag! Snart kommer bofinken då får vi inte en syl i vädret.
onsdag 27 januari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar